Mitt släktträd

Släkten Geverts ursprung Inledning "Smedsläkten Gäfvert kom till Sverige i början av 1600-talet i samband med den stora invandringen av smeder från nuvarande Belgien. Många av dessa smeder var valloner, men det var också många som var flamländare, fast alla i Sverige fått beteckningen valloner. Gäfvert har sannolikt flamländskt ursprung. Ett tecken på detta är att stavningen Kiefwert är vanlig i de äldsta svenska källorna. Tje-ljudet kan vara ett försök att notera det holländska sche-ljudet, som ligger ganska långt bak i halsen. Senare förekommer ett flertal stavningar av namnet, exempelvis Jäwert, Gefwert, Gäfvert och Gävert. I de första generationerna förekommer förnamnen Andreas, Henrik och Jost ofta. Alla är vanliga holländska namn. Enligt svenskättlingen Walter S. Gefvert, som under 1930-40-talen forskade om släkten, kom den närmast från Liége. Enligt honom var släkten där bekant medLouis de Geer, och kan ha värvats av honom. Den första kända medlemmen av släkten i Sverige är Andreas (eller Anders) Gäfvert, som var verksam vid Västlands bruk i Uppland. Han förekommer i Forsmarks mantalslängd 1627-30. I hans hushåll förekommer Anders, Jacob, Klas och Jost, uppenbarligen söner. Där kan ha funnits flera; sannolikt även en Henrik, eftersom detta namn är vanligt redan i mitten av 1600-talet. Walter spekulerar om en son Abraham, men det namnet finns inte belagt i Sverige förrän tidigast på 1690-talet. Från Västland spred sig släkten över Västmanland. Anders Gäfvert förekommer vid Semla bruk i Västanfors från 1745, Klas Gäfvert i Nora från 1642. Under andra hälften av 1600-talet kan man urskilja tre grenar av släkten. En utgår från Jacob Andersson Gäfvert. Hans ättlingar finns företrädesvis i Västanfors, Söderbärke, Malingsbo och kringliggande socknar. En annan gren utgår från Adam Gäfvert, verksam i Nora, Näsby, Skagershult och Amnehärad. Han kan ha varit son till Jacob, men troligare till den ovannämnde Klas Gäfvert. Adams ättlingar finns företrädesvis i Värmland. En tredje gren utgår från Henrik Gäfvert, verksam i Ramnäs. Han kan ha varit son till Anders Andersson Gäfvert, dvs sonson till den svenske stamfadern. Hans ättlingar finns i flera generationer i Ramnäs. Dessa tre huvudgrenar, samt ett par mindre, finns sammanställda av Örjan Hedenberg i nr 6 och nr 8 av serien Svenska Smedsläkter, utgiven av Föreningen för Smedsläktsforskning." Inledningen skriven av Gevertforskaren [Örjan Hedenberg] * 1947 7/4 skrev amerikanen Walter S. Gefvert ett brev om sina forskningar om släkten Gevert till en avlägsen svensk släkting. Walter hade forskat grundligt om släktens släktens anor och ansåg sig ha funnit r tter i Brabant. Det är viktigt att påpeka att en del av de fakta som läggs fram är ännu inte bekräftade av nutida forskare, men kanske kan de vara av intresse för i Sverige levande Gevertättlingar. Detta brev har jag fått från Örjan Hedenberg (se ovan), som håller på att kartlägga hela den svenska grenen. Örjan har troligen den största databasen om släkten Gevert. Om du behöver någon hjälp med dina Gevert-anor eller om du tror att du har någon information om släkten som Örjan skulle kunna ha glädje av är han glad om du skickar honom ett mail (klicka på hans namn ovan). De frågetecken som finns i texten är ditsatta av Walter själv. Några uppgifter och namn är rättade/kompletterade, se nederst. Avslutningsvis vill jag säga att många av uppgifterna i denna text inte är bekräftade av nutida forskare och skall därför endast ses som spekulationer om släktens ursprung. Jag tycker dock att brevet ger en intressant miljöbild, och borde därför vara av intresse för alla Gevert-ättlingar. Släkten Gäfvert i Belgien Översättning av brev från Walter S. Gefvert, skrivet 1947-04-07 "... Min farfar Adam Gefvert kom till detta land från Sverige 1869. Jag har spårat mina förfäder i sju generationer från 1700 till min farfars tid, och de var alla mästersmeder vid olika järnbruk i Sverige. Det faktum att Du har skrivit historiska och tekniska artiklar samt besökt Georg Washingtons grav i Mount Vernon visar ett karakteristiskt drag hos Gefvert-arna, nämligen att släkten har rika historiska kontakter. I min barndom (jag är nu runt 60), växte jag upp bland svenskar och visste inte att min släkt var av vallonskt ursprung, men när jag blev äldre noterade jag särdrag som inte fanns hos svenskar. För ungefär 30 år sedan väcktes min nyfikenhet då jag stötte på namnet Louis de Geer och vallonerna. Sedan dess har jag studerat vår historia och har läst och kopierat William Elliott Griffisþ "Vallonernas historia". Jag har samlat många uppgifter i Kongressbiblioteket i Washington och Folkbiblioteket i New York. Min äldsta kända förfader i Sverige var Adam Gefvert som föddes omkring 1655 och från 1700 till sin död 1713 var hammarmästare i Ribbingsfors i Amnehärad, Skaraborgs län. Hans son hette Claes. Tredje generationen var Abraham Claesson, mästersmed vid Svartå och Låssnäs. Hans son Abraham var mästersmed vid Bo, och hans son Adam var min farfar, som var mästersmed vid Borggård i Hällestad och Latorp i Finspång. De var mest kanongjutare. Under de första generationerna i Sverige hade de ofta namn som Abraham, Adam, Claes och Johan, speciellt Abraham och Adam. Jag tror att orsaken är att de är uppkallade efter några framstående personer som hette så. Det finns en lucka mellan den första Gefvert-en i Sverige och min förfader Adam. I sökandet efter mina förfäders bakgrund har jag ingående studerat Sveriges historia, eftersom det är tydligt att de har en hel del med denna att göra. Jag har försökt att fylla luckan. Från tillförlitlig källa vet jag att den första förfadern kom till Sverige med Louis de Geer. Jag låter nu en genealog söka i de Geers arkiv i Stockholm och Lövsta. Ingen av mina förfäder stavade sitt namn Jäfvert eller Jävert, men jag förstår att dessa namn är vanliga i Dalarna. I bruksregistren var den vanligaste stavningen Jävert. Mina kända förfäder levde i Närke mellan 1700 och 1835, och måste innan dess ha bott någon annanstans i Sverige. Jag anser att de bodde i Västmanland eller Dalarna. Min förfader Adam, som var föddomkring 1653, hade också sönerna Henrik och Matthias. De kan vara uppkallade efter Henrik Pripp (Tripp?) och Matthias de Geer, som hade anknytning till Västmanland och Dalarna. .... Jag förmodar att Du är bekant med E.W. Dahlgrens skrifter om Louis de Geer och vallonerna, liksom även med andra skribenter. Jag är benägen att tro att efter Louis de Geers död 1652 en av våra förfäder, troligen en Abraham eller hans son, hadeförbindelser med Jacob de la Gardies bruk i Ludvika i Dalarna och Henrik Horns bruk i Västmanland. Ribbingsfors hörde 1700 till familjen Posse, krigare under Karl XII, och där fanns nära släktskap mellan Henrik Horn och Posse. En Posse var vid denna tid ståthållare i Västmanland. I New Yorks folkbibliotek finns en sällsynt bok,skriven av Butkens (?) under 1600- eller 1700-talet, som beskriver Brabants historia på ett bra sätt. Där finns också tre böcker som innehåller genealogier över släkten Gevsert eller Gevart, från vilken jag efter alla års forskning tror att vi härstammar. Dessa tre böcker har jag haft som grund för forskningen. De är: 1. "Stambook van den Frieschen Adel" av Hettema (?) och Halmarl (?). 2. "Nobelesse de Pays-Bas - Recherches genealogique concerne la Descendans et la Consinguente de Messire Hubert Gevaerts, Conseiller de la Reine Dousirere (?) de Hongrie" av Herckenrode. 3. "Wapenboek van den Nederlandsche Ader" av Reestap (?). .... Griffisþ bok har tidigare nämnts. Den skrevs vid samma tid som firandet av New Yorks 300-årsjubileum 1923. Holländarna fick äran av grundandet 1623. Emellertid var det valloner som kom hit under holländsk beteckning. Ett monument restes över vallonerna. Det belgiska fotoföretaget Gevaert förlade på grund av kriget sitt huvudkontor till New York, och en Gevaert styr fortfarande företaget. Han är en nära vän till USAs förre president Herbert Hoover. För ungefär 50 år sedan var den kände kyrkomusikern Francis Gevaert belgare. Hna komponerade Julvaggvisa, som spelas och sjungs i många kyrkor här vid jultiden. I många år trodde jag att namnet betydde det som Du nämnde, men efter att ha kommit i kontakt med genealogierna har jag fått reda på det verkliga ursprunget. Vert betyder "grön" på franska. Exempelvis betyder vår stat Vermont "gröna berg". Det engelska ordet verdure (=grönska) betyder grön syftande på levande växter. Från ett antal tillförlitliga källor är det definitivt klart att släkten är vallonsk. Detta faktum betyder att de på 1600-talet kom från Brabant, vallonernas hemtrakt. Det faktum att namnet Gevaerts är flamländskt, det framgår av "aerts"-delen, knyter släkten till trakten kring Antwerpen. Vid den tid då Gevaerts-arna bodde i Brabant, bodde de i en provins känd som grevskapet Antwerpen. Detta grevskap bestod av städerna Antwerpen, Malines, Furnhout (?), Hererstals (?) och Liec. Alla dessa platser kan återfinnas på en nutida karta över Belgien. Enligt de genealogier som nämnts tidigare var släkten gammal och hörde till de finare i Brabant. Näre Rethy, inte långt från Hererstals, fanns ett område kallat Gewarts. År 1160 gjorde två bröder, G... och Remboldus Gevars (latin: Gevartius, vallonska eller franska: Gevarts) tjänst hos Godfrey III, hertig av Brabant, i ett krig mot en rik familj. Godfrey III av huset Lovain (?) var framgångsrik, och de två bröderna erhöll flera värdefulla egendomar i grevskapet Antwerpen. År 1176 deltog en William Godevaerts i ett av korstågen till det heliga landet. I en tidskrift i New Yorks folkbibliotek, "Bijdragen tot de Geschiedenis", finns en redogörelse för Berendrecht, en socken i Antwerpen, vid tiden för förläningarna till bröderna. Där finns också en sorts skattebok för tiden 1380 till 1430, där familjenamn som Gaeverz, Godevaerts och van Wert (eller van Weerd) förekommer i orter som Vorselaer, Ostmale, Nordervyck, Duffie och Geele (?). Dessa ortnamn återfinns också på dagens kartor över området Antwerpen. Nära Torgular (?) finns ett litet vattendrag kallat Vert (Verd), d v s på franska De Vert och på holländska van Weert, även Godevaert. Som förnamn vid denna tid betydde det Godfrey. Enligt genealogierna blev Henry Godevaerts den förste riddaren år 1292. I slaget vid Woeringen (?), som ägde rum 1288, vann hertig Johan I av Brabant hertigdömets oberoende av tysk överhöghet. Under följande sekler var Brabant, under hertigarna JohanII, Johan III samt Weneelaus och Johanna, ett mäktigt hertigdöme som var i krig med västliga grannar. År 1356 erhöll Walterus Gewarts, ledare för sju andra ädlingar från Furnhout, adelsrättigheter i samband med installerandet av Weneelaus och Johanna som hertig och hertiginna. År 1356 föll hans son Jan Gevarts i slaget vid Basurer (?), där denne som ledare för Furnhouts trupper slogsmot greven av Flandern. Hans kusin var Jan Godevaerts, borgmästare i Lovain och medlem av hertigparets Höga råd. Den förste kände förfadern var Wallem (?) Gevarts, vars gemål fru Matilda av Ouwen (numera Grobbendonck, ligger nära Hererstals). Han var krigare och föll i en drabbning år 1377. Hans son Jan Gevarts finns omnämnd som vigd 1405 och avliden 1429 (?). I tredje generationen finns hans son Jan Gevarts som äktade en jungfru från Liège. Deras son Jan bodde i Furnhout år 1470. Hertigparet Weneelaus och Johanna efterlämnade ingaarvingar, så hertigdömet Brabant kom i händerna på hertigen av Burgund och förenades med Hainaut och Hollert (?). Under 1300-talet hade släkten Gevarts stått högt i gunst hos hertigarna, och under 1400-talet, när Brabant hörde till huset Burgund, var Johan (eller Jan) i andra, tredje och fjärde generationerna medlemmar i Rådet. Den senaste fick det högsta ämbetet under Filip den gode. Under den sjätte generationen ändras stavningen av släktnamnet från det vallonska Gevarts till det flamländska Gevaerts. I denna generation finns två grenar. Båda anv nder flamländsk stavning och har anknytning till Antwerpen. Antwerpen låg i Brabant nära gränsen till Flandern, och hörde efter 1356 till grevskapet Flandern. Efter 1470 kom habsburgarna i besittning av Burgund. Under Karl (1510-1558) hade Brabants adel liten makt. Karl var 1517 hertig av Burgund och blev senare kung av Spanien. 1520 blev han som Karl V kejsare i det heliga romerska riket. Mycket lite är känt om den femte generationen, då uppdelningen i två grenar ägde rum. Att grenarna är besläktade visas av att de stavar sitt namn på samma sätt och att de använder samma vapensköld (rött grund med 6 fält i guld eller silver). Det är tydligt att femte generationens Gevaerts var bröder. Under 1400-talet fick huset Nassau stort inflytande. De fick herraväldet över Breda, till vilket Furnhout hörde. År 1490 blev Henrik Lorent (?) av Nassau markis av Antwerpen, och därmed över Furnhout, Liège, Hererstals och Antwerpen. Under Karl V:s tid var Nassau den ledande adelssläkten och hade den näst högsta makten i Nederländerna. Den sjätte generationen levde ungefär mellan 1480 och 1550. Kejsaren, eller snarare de styrande över Nederländerna, hade skatteuppbördsmän i Roermond. Efter 1550 blev Karl V impopulär och flyttade sitt (råd) från Nuremberg till Antwerpen. Fadern till den sjätte generationen förknippas med Nuremberg och det tyska namnet Hans, vilket pekar på att han var i kejsarens tjänst utanför sitt land. En egendomlig likhet mellan namnen Henrick och Reynier (?) indikerar att femte generationens medlem kom från Furnhout och att han var i tjänst hos greven av Nassau och prinsen av Oranien. Det är också sannolikt att han var stationerad i Roermond och att hans söner i den sjätte generationen genom h ndelsernas utveckling hamnade i Antwerpen under Karl V:s sista år. Jan Gevaerts i den sjätte generationen gifte sig med en Bruyzells (?). Många personer med detta namn kom från samma trakt som Gevarts, nära Furnhout, vilket också pekar på ett samband mellan de två släktgrenarna. Hans Gevaerts i den sjunde generationen föddes omkring 1550 och gifte sig med en de Laet (?), även det ett namn förknippat med Furnhout. Han ägde ett hus kallat "Tennfatet". Han var uppenbarligen en köpman som handlade med vitmetall (en legering mellan bly och tenn som var en lyxartikel på den tiden). Den bästa vitmetallen producerades i Nuremberg, som var känt för sin kvalitet på formgivning och tillverkning. Den andra släktgrenen blev köpmän, eftersom adelsskapet intehade någon varaktighet för härskarna. Filip II av Spanien övertog kronan efter sin far Karl V, och han var fientligt inställd mot adeln. Vilhelm den tyste, prins av Oranien och en av Karl V:s favoriter, motarbetades av Filip II på grund av avundsjuka. Filip II genomförde sin stränga inkvisition, protestanterna vände sig till adeln, vars huvadman var prinsen av Oranien. Till att börja med var denne lutheran, men 1573 övergick han till den reformerta kyrkan. Nuremberg var den första tyska stad som blev luthersk och var en luthersk högborg. Allting pekar på att den femte generationen Gevaerts bodde i Nuremberg, och kopplingen till denna stad och till släkten Nassau, som vid denna tid lutade åt protestantismen, gjorde honom välvilligt inställd till Luther. 1573, samma år som prinsen av Oranien övergick till den reformerta kyrkan, konverterade även Hans Gevaerts. Kort efter detta drog sig prinsen av Oranien tillbaka från Brabant till Holland, där han slog sig ner i Delft, inte långt från Dordrecht. År 1585 var Hans Gevaerts tvungen att av religiösa skäl fly från Antwerpen. Han begav sig först till Köln och sedan till Neuss i Rhenlandet, där valloner och franska hugenotter hade kolonier. Slutligen slog han sig ner i Dordrecht, där han blev vinhandlare. Han levde till 1620 (?). Hans Gevaerts hade flera barn: 1. Hans Gevaerts, som gifte sig med en dotter till en Schout (Bailiff) från ett av granndistrikten. 2. En dotter, som gifte sig med en kapten Ram (?) från Rotterdam, en gammal holländsk adelsfamilj. 3. Jacob Gevaerts, som gifte sig med en Rijcken (?) och vars son gifte in sig i en gammal adelssläkt från Dordrecht. Han blev ämbetsman i stadsstyrelsen, en position som vid denna tid var förbehållen adeln. 4. Abraham Gevaerts, som var den förste som föddes i Dordrecht. Det enda som är känt om honom är att föddes 1586. Ingenting om äktenskap eller barn. År 1597 flydde adlesfamiljen de Geer från Liège och slog sig ner i Dordrecht. Den äldre de Geer blev bankir. Louis de Geer, som blev berömd i Sverige, hade fötts 1587.Han var således jämnårig med Abraham Gevaerts. de Geer och Gevaerts tillhörde samma församling, S:t Augustine, och bodde på samma gata, Vingatan, uppenbarligen som grannar. En annan framstående familj i Dordrecht var köpmännen Pripp. År 1610 hade Sverige i kriget mot Danmark förlorat Älvsborgs fästning. Danmark fordrade en ersättning på 1 miljon riksdaler (andra Älvsborgs lösen). Sverige tvingades ta upp utländska lån. När dessa förföll hade Sverige svårt att få dem förlängda, och Johan Skytte sändes till Holland. Sveriges agent där var Hugo Muys van Holy (?), borgmästare i Dordrecht. Johan Skytte for dit och försökte förmå köpmännen att förlänga lånet. Slutligen förlängde Louis de Geer lånet. Sveriges enda betalningsmedel var koppar från Kopparberg, som fraktades till Lübeck och till Holland. Ett bolag grundades i Holland för att avyttra kopparen. Louis de Geer fick även kontrakt på att utrusta den svenska armén. 1618 arrenderade han Finspång och introducerade vallonsmidet. Familjen Pripp (Tripp?) engagerades också för att avyttra koppar och samarbetade med de Geer även vad gäller vapenframställningen. Det faktum att så lite är känt om Abraham Gevaerts i den åttonde generationen tyder på att han lämnade landet. Eftersom så många av mina förfäder i de äldsta svenska generationerna heter Abraham, är det mycket troligt att de är uppkallade efter honom. Hans mor var en de Laet. En Herman de Laet blev genom Marcus Kocks inflytande mästare vid mässingsbruket i Skultuna. Marcus Kock var myntmästare i Tyskland, där kallad van Eyck. Abrahams Gevaerts systerson (brorson?) gifte sig med en van Eyck, en släkt som i generationer hade ansvar för myntslagningen i Dordrecht. Louis de Geer hade intressen i handelsbolag engagerade i handel med Guldkusten i Afrika. Kapten för ett av fartygen var en Ruhken (?). En svåger till Abraham var en kapten Rijnker (?). Jag r av den åsikten att Abraham Gevaerts var i tjänst hos Louis de Geer och Pripp, inte i järnhantering utan i kopparhandeln, antagligen först i Lübeck, dit huvuddelen av den svenska kopparen fraktades under trettioåriga kriget, och senare i Dalarna. Anledningen till att jag nämner Lübeck är följande. Omkring 1680 hade William Penn, grundaren av staten Pennsylvania, förmått invandrare från Nederländerna och Rhenlandet att slå sig ned i kolonin. En av främjarna av den tyska invandringen till Germantown, numera en förort till Philadelphia, var en Johan Javert från Lübeck, en holländare. Han organiserade en sammanslutning känd som Frankfort Co. för att köpa 10 000 tunnland mark i Pennsylvania. 1700 (?) kom Johan Javert till Pennsylvania som William Penns sekreterare. Denne Johan Javert kan ha varit en avkomling till Abraham Gevaerts, som kan ha förtyskat sitt namn. Det förklarar i så fall varför många svenska medlemmar av släkten stavar J vert eller Jäfvert. Jag tror att denne Abraham Gevaerts (eller Javert), hade en son som var far till Adam Gefvert (1653-1713). Det är troligt att familjen efter sitt arbete med kopparfrakten hade anknytningar till Ludvika i Norbergs bergslag (gruvdistrikt), som styrdes av Jacob de la Gardie." Rättelser och tillägg Den Henrik Pripp (Tripp?) som nämns är troligen den Hendrik Trip som arrenderade Julita tillsammans med Mathias De Geer. En kort antavla för Abraham Gevert, tagen ur "Nederlands Adelsboek, 1993". Dessa uppgifter är de enda i texten vilka kan sägas med säkerhet stämma. Med citat från ovan nämnda verk: 1. Abraham Gevert.

Poster som ej importerats till INDI (individ) Gramps ID I29131:

Rad gick inte att förstå, så den ignorerades Line 647912: 2 _PLC @3098@
Rad gick inte att förstå, så den ignorerades Line 647919: 2 _PLC @4242@